var i stan idag med david, det var mysigt att tillbringa lite tid med lillebror, det händer så sällan. vi var på stand up festivalen. såg några rookies, några bra andra mindre bra. Sen såg vi några mer erfarna också, magnus betnér levererade som vanligt. körde ifs mycket samma skämt som jag hörde för två veckor sen, men det var kul ändå. efter det gick vi och delade på en pizza. hittade det perfekta stället att förtära den. en fin bänk med ett litet bord utanför ett hyreshus. dock blängde alla argt som gick förbi, och två surkärringar sa hej, inte som ett trevligt hej utan som ett vafan ockuperar ni vårat bord-hej. det var ju lite kul så vi satt kvar extra länge och drog oss efter maten.
har nu sagt nej till umgänge tre dagar i rad. känns fel att dissa folk, men är inne i en ensamhetsperiod.vill bara stänga in mig i mitt rum med min dator och böcker och filmer. vill inte umgås, har ingen lust. det har verkligen inte med någon annan att göra, känner mig för tillfället lite trött på mig själv bara. men oroa er inte, nästa vecka ska jag ta mig i kragen och träffa er alla innan jag drar. det är ju faktiskt så att ni är det bästa botemedlet mot min känsla av vemod. (fast boka inte in umgänge med mig på månd eller ons, då är jag upptagen)
här kommer första versen till en sångtext jag tycker om att nynna på när jag känner mig ledsen:
åh du tysta ensamhet, var ska jag nöjen finna?
bland sorg som ingen vet skall mina dagar försvinna
ett öde tungt som en sten, mig möter var jag går
bland tusen och tusen till finns det ingen som mig förstår.
puss på er alla!
